Inom samhällsekonomiska analyser utgör kostnad-nyttoanalys (CBA) ofta en viktig funktion och detta gäller särskilt vid dagens transportpolitiska beslutsfattande. Samtidigt är det en metod som är i centrum för en del diskussioner. Följande uppsats avser att analysera dessa diskussioner ur ett ekonomisk metodologiskt perspektiv. Tre arenor kommer att beaktas: filosofers kritik, den inomdisciplinära debatten bland nationalekonomer samt den svenska samhällsdebatten. I huvudsak nås slutsatsen att det är blandad kvalité i såväl kritik mot CBA som dess försvar. Den filosofiska kritiken måste inhämtas även om den inte slår fullt mot CBA som samhällsekonomisk metod. CBA-anhängare är medvetna om delar av problematiken och jobbar med det, främst kring värderingsstudier. Dock kan detta prioriteras ännu mer framöver. I den svenska samhällsdebatten förs det fram kritik som inte når fram. Allt detta sammantaget tillsammans med avsaknaden av alternativ innebär att CBA får ses som lämplig i nuläget. Framtida forskning bör särskilt utreda interaktionen mellan CBA och beteendeekonomi samt lyckoforskning. Det är också lämpligt att betrakta CBA utifrån vilken funktion det har inom ett beslutsunderlag. Särskilt intressant är då att vidare studera Vägverkets ”samlad effektbedömning”.
