Att lillan kom till jorden. Barnafödande och konjunktur under det sena 1900-talet.

I denna rapport diskuteras vilka faktorer som varit betydelsefulla för ett beslut om att sätta barn till världen under 80- och 90-talet. Födelsetalets kraftiga minskning under 1990-talet diskuteras utifrån 90-tales ekonomiska recession och arbetsmarknadsförändringar samt unga kvinnors och mäns utsatthet. Data har inhämtats från en enkät som besvarades av 3000 kvinnor och män i åldern 30-45 år år 2000. Resultaten pekar bl a på att stabil inkomst och eget jobb hade stor betydelse för beslutet att sätta barn till världen både för kvinnor och män. Bland kvinnor var det flera som önskade att deras möjligheter på arbetsmarknaden inte skulle påverkas negativt av att de fick barn men i realiteten var det närmare 40 procent som ansåg att deras karriär påverkats negativt. Av de som ännu inte hade några barn var det mer än 50 procent av kvinnorna som trodde att deras möjligheter på arbetsmarknaden skulle försämras när de blev mödrar. Av den statistiska analysen framgick bl a att sannolikheten att vara förälder var signifikant lägre bland de som bodde i en storstadsregion än i andra delar av landet. Privatanställda kvinnor och män hade vidare signifikant färre antal barn än vad offentliganställda hade. Kostnaden för barn bärs i huvudsak av kvinnor genom deras sämre inkomstutveckling. Både i förhållande till kvinnor utan barn och män med och utan barn har kvinnor med barn lägre årsinkomst. Ur inkomstsynpunkt var det dock ingen skillnad om de hade ett eller två barn, vid tre eller fler barn blev skillnaden däremot större.